På vägen från jobbet smet jag in i en affär för att köpa lite skottskrutiga saker, i kassan mumlade säljaren något och jag tittade förvirrat upp från mitt grävande i väskan:
"Va?"
"Vill du avrunda uppåt och skänka pengarna till Röda korset?"
"Umm, ja."
Belåten med mina inköp och min goda gärning går jag ut från butiken, och får syn på en äldre dam som står mitt utanför affären i hällregnet. Hon stirrar anklagande och domedagsdystert på mig. Inget paraply har hon och det är uppenbart att Frälsningsarméns gryta, som hon samlar in pengar till, inte lyckas värma henne eller någon av de förbipasserande.
Är det inte dags att avskaffa böss-insamlare vid det här laget? Det var ganska uppenbart att ingen ville stanna i hällregnet för att gräva upp några småslantar, om de nu hade några småslantar och inte bara ett betalkort.
Tänk istället tillbaka på min behagliga upplevelse inne i den varma, sköna affären; den goda gärningen utförs enkelt medans andra ärenden uträttas, inga små mynt behöver rotas fram ur hörnet på den sandiga innerfickan, inga anklagande blickar och framförallt inget regn. Det borde väl få folk att skänka mer?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar