Jag kom i tid

Jag kom i tid till nya jobbet, tack och lov! Däremot ställdes mitt flyg in på hemvägen, så det blev ett par extra timmar att spendera på stan.
Än så länge är jag i förälskelsestadiet där allt på nya jobbet bara känns jätteroligt! Mycket korvstoppning blir det så klart de första dagarna, men redan nu börjar jag involveras i projekt och "jobba på riktigt".

Ett nytt kapitel

Imorgon börjar jag på mitt nya jobb. Jag är glad, förväntansfull och riktigt nervös. Uschligt tidigt imorgon bitti sätter jag mig på flyget för utbildning på annan ort. Det jag oroar mig mest över är att komma försent, eller inte komma hem. Själva arbetet har jag inte hunnit med att börja oroa mig för ännu. Jag kom försent till anställningsintervjun. Jag hade helt missuppfattat tiden och var ordentligt överraskad när de ringde mig och undrade vad jag hade tagit vägen. Sällan har jag varit så lugn, avslappnad och hundra procent mig själv som på den intervjun- jag var ju ändå körd. Trodde jag! Men nu är det upp till bevis att jag faktiskt inte brukar komma försent...

Milen

I helgen hände det, jag sprang milen igen. Det var några år sedan sist, men det kändes oväntat lätt i benen. Jag ska inte påstå att det gick fort, men det gick framåt. Att springa en mil var bara en stolpe på vägen mot det riktiga målet, men det känns skönt att vara på gång. I augusti går jag upp på mitt första berg och jag tänker vara förberedd och hyfsat vältränad. Nu när det finns lite distans i benen är det backträning som gäller framöver!