Ledig på riktigt

Sambon sitter och knackar kod.
Malinmupp läser böcker och gör superhjälteposer i sängen.
Det är såhär det känns att vara ledig på riktigt. Jag tar ledigt även från bloggen och passar på att önska ett gott nytt år!

Kollektivresenärernas riddare

Jag åker buss till arbetet varje dag. I mina busschaufförer har jag funnit kollektivresenärernas sanna riddare. Vildsint försvarar de sina passagerare. Varje dag tutas och gestikuleras det åt bilister som lagt sig i bussfilen. Själv sitter jag lugnt på min plats och tycker det är rätt skönt att chauffören försvarar mina rättigheter, samt ser till att jag kommer till arbetet i tid. Det är nästan lite synd om de stackars bilisterna som varje morgon beskrivs som riktiga fähundar. Tacka vet jag kollektivresenärer!

En tidig julklapp

Idag var det julklappsbytande på jobbet. Jag hade gått och laddat i flera dagar innan. Förväntansfull. Vad skulle finnas i mitt paket? Jag fick en ergonomisk osthyvel från Clas Ohlson. Jag gillar mina kollegor. Hur kunde de veta att jag hade behov av ytterligare en osthyvel? Jag är öppen för en till kökssax också, kanske blir nästa års julklapp...

Yatta (hurra)!

Nu är resan till Japan bokad! Det finns dock ett problem: Jag kan inte för mitt liv äta med pinnar. Kommer jag att svälta i två veckor?

Safaritime?

Jag har fått ett mail som jag aldrig förväntade mig att få. Jag är inbjuden till en "Horse Riding Safari" i Dubai. Trög som man är ibland tror jag först att det är ett skämt, men inser sedan att nej- det är på fullaste allvar.

När jag var i Dubai i februari bestämde vi oss för att vi ville ta en ridtur i öknen- och hamnade på en ridskola där bara personer bosatta i Dubai red. Det är därifrån mailet kommer.

Inför vår ökentripp hade jag en romantiserad bild av att storma fram på en eldig arab över sanddynerna. Jag fick den slöaste häst som tänkas kan. Och jag såg en död katt i öknen. Inte det gladaste av semesterminnen. Jag tror jag avstår från fortsatta hästsafaris.