Hur är Stockholm?

Jag har börjat vänja mig så smått vid att inte vara västeråsare längre. När folk frågar mig vad jag egentligen TYCKER om Stockholm vet jag dock fortfarande inte riktigt vad jag ska svara. Jag är ju människan som sedan barnsben sagt "aldrig att jag flyttar till Stockholm". Nu bor jag här i alla fall. Å andra sidan så hade man en hel del idéer som barn om vad man skulle göra som vuxen. Jag var nog elva, tolv år innan jag gick ifrån mitt tidigare karriärsbeslut att bli bonde (karriärsbeslutet innan dess, trapetskonstnär, fick jag gå ifrån när jag insåg att jag knappt kunde stå på händer ens en gång). Men jag får väl erkänna att Stockholm inte är fullt så farligt som jag tänkt mig. Inga hus har ramlat ner på mig, än...